Solen skiner...

Idag har det varit en vacker dag - första soliga och klara dagen på länge. Lite nysnö och någon minusgrad och promenadlänken med Vilda runt i Fagervik resulterade i lite fotografier varsågoda!

Denna dag är också speciell på det sätt att första Tavajs Xvalp flyttar till sitt nya hem. Det är Tavajs Xhavit (Jalo) som flyttar till Lahtis. Paul och jag åkte med Jalo till Kyrkslätt till Titi och där fick han träffa sin mormor Ines samt Titi och Görans elva månader gamla Alva. Jalo var modig och duktig och reste sedan iväg tillsammans med sin nya familj. Lycka till Jalo, lite blandade känslor :)

Bild: Titi Rolin

Friska valpar!

Förra torsdag fick jag veterinär Kaisa Wuorimaa på hembeök för att friskhetsgranska och chippa Tavajs Xvalpar. De är nu alldeles ljuvliga, pigga, matglada och bitglada varelser på snart sju veckor.

Alla valpar var friska - alla pojkar hade testklarna i pungen och alla hade fina bett. Vad glad och tacksam jag är.

För övrigt lämnar nog vintern 2016 en hel del att önska. Snöslask, sörja, halka och mörker trots att dagen ljusnat med flere timmar. Inget riktigt vinterväder och framförallt inga isar. Tråkigt!

Fem veckor

Tiden går och det evinnerliga höstvädret fortsätter! Idag fyller vår aftonstjärna Agnes 6 år och valparna är nu fem veckor gamla och växer och utvecklas i rasande fart. Ivriga besökare har hälsat på och valt bland valparna och sista veckoslutet i februari flyttar de flesta!

Jag bjuder på lite bilder!

Foton: Annika Keto

snart fyra veckor...

Här går det undan! Idag skrivs första februari och av den hårda vintern finns inte ett spår. Nästan all snö är bortregnad - den dåliga isen som funnits ännu sämre - solen värmer och fåglarna sjunger. Helt som en aprildag med andra ord. Men det är klart att än får vi vinter, hoppeligen åtminstone!

Valparna blir fyra veckor imorgon. Här går det undan och från att ha varit som "minimarsvin" har de nu utvecklats till "riktiga" skällande små hundar som springer omkring, leker, slåss, kissar på tidningar och äter uppblött valpfoder blandat med malet kött. Men mammas tiss är ännu viktigt - men man märker att mamma Vilda gärna lämnar dem längre och längre stunder för att få vara ifred.

Tre familjer har besökt oss för att välja sin valp. Trevliga möten och man kan se att alla väntar och längtar att få söka sitt knyte. Mer och mer börjar man också tänka på det vemod som säkert infinner sig när valparna försvinner en efter en...

Bilder: Titi Rolin

Valparna

Hälsningar från ett vinterlandskap, Fagervik, skall se om jag lyckas få något utomhusfotografi i snövädret idag.
I valplådan är allting bara bra!

Valparna är nu elva dagar gamla och allting har gått bra. Vilda har skött dem så duktigt och redan efter en vecka kände hon sig så trygg att hon kunde lämna de sovande knytena en stund och komma och umgås och ligga på soffan. Enda smolket i glädjebägaren är att jag själv blev sjuk. Kanske beroende på att jag sprang ut i nattlinne och stövlar i tjugo köldgader de första nätterna då Vilda behövde många gånger ut...

En rejäl förkylning iallfall - besökte företagshälsovården och fick antibiotikakur och stark hostmedicin, hostan är väldigt jobbig och krafterna sinar.

Jag sover på soffan i TVrummet intill hundarna och det känns tryggt. De äter och sover och Vilda verkar ha gott om mjölk till de nio liven.

Lillan (den minsta tikvalpen som var 190 g då hon föddes) gick upp i vikt lite långsamt och jag hastade iväg och köpte mjölkersättning men den kom aldrig i användning. Mina hundvänner tipsade mig vilka tuttar som är bäst och att hela tiden plocka Lillan dit och sedan skaffade jag en digitalvåg som är mera exakt. Nu är  hennes vikt redan runt 400 g och största syskon har passerat 700g.

Vildas uppfödare Titi har haft ett styvt jobb att kommunicera med alla potentiala köpare. Krav på ett aktivt jagande hem har sållat bort endel intresserade spekulanter. I skrivande stund finns nu två pojkvalpar lediga!

Förlossning

Nåja bästa läsare!
Det här gick snabbare än jag vågat drömma om. Måndagen 4.1 när jag kom från jobbet hade Vildas temp sjunkit till 36.3. Någon dag innan hade den hållit 36.8-37.5. Enligt vad jag lärt mig ska en radikal tempsänkning påvisa att förlossningen bör starta inom ett dygn. Men Vilda låg mest och vilade och hässjade inte med öppen mun - ej heller bäddade i sin låda - som också är viktiga tecken.

För att inte göra tillvaron för enformig fick Agnes kraftig öronvärk - hon hade haft hård hosta i några veckor men inget annat. Jag förberedde resa till VNS jour i Ekenäs men ett samtal gav vid handen att väntetiden där är 5-6 timmar. Då var det värkmedicin som gällde!

Efter Burana och Panadol lugnade det sig och jag beslöt vi väntar till tisdagen och beställer läkartid till egen hvc. Agnes var nöjd med det beslutet och vi förberedde oss att sova på sofforna i TV-rummet som ansluter med en grind till hjälpköket där hundarna huserar.

Jag sov förstås dåligt - soffan var obekväm - Agnes hostade - och Vilda bäddade några gånger hörbart. Hon hade också haft lös avföringar flere gånger under kvällen vilket också tydde på öppningsskede.

På morgonen bokade jag läkartid för Agnes, det blev kl 13. Sofia (min äldre dotter och djurskötare) råkade ha ledig dag så jag ringde och bad henne komma. Vildas temp fotfarande 36.3.

Sofia gick ut på en kort promenad med Vilda, temperaturen ute - 20 grader. Hon tömde nu också tarmen rejält. Inne så låg hon i lådan och tittade på mig med sin varma bruna ögon. Maten rörde hon inte. Drack lite vatten.

Klockan 10.50 kvinkade hon till högt ett par gånger och jag gick till lådan. Den första valpen var född. Jag hjälpte att få bort hinnorna men sen skötte Vilda navelsträngen och moderkakan. Det var en hane som vägde 230 gram. Nu var det alltså igång!

Jag började fundera på hvc-tiden. Mannen på jobb. Men Sofia lugnade mig - åk du bara till läkare - det här fixar jag, sa hon. 

Vilda pausade en liten stund. kl 11.30 föddes en stor hane 300 gram och en kvart senare följande hane.

Nu var redan MSN med Vildas uppfödare Titi och pappans matte Emilia i full gång. Titi dammsög så hon hade inte sett meddelandet så jag måste ringa :)

Agnes och jag åkte till hvc och innan vi gick in till läkaren kl 13 hade Sofia skickat två sms, hane 300 g hane 290 g

Agnes hade rejäl öroninflammation - men till all lycka smärtfri nu. Hon var jätteduktig hos läkaren och samarbetade perfekt till allt. Vi åkte till apoteket för att söka antibiotika och hostmedicin och för att få henne att lova att duktigt ta medicin ett paket prinsessplåster :)

Jag ringde Sofia och sa att nu kör vi hem. - Vilda vilar helt lugnt nu - jag antar att alla är födda, sa hon. Men Vilda gjorde precis som i uppfödarhandboken - hon tog en paus i halvlek.

När vi kom hem hade hon fött två tikvalpar. Den minsta 190 gram och sedan en stor flicka på 300.

Sofia och Vilda hade klarat allt jättebra och Sofia fick ta lite mat- och drickapaus och då kom följande tikvalp.

kl 14.10 då precis mannen kom från jobbet fick han se den sista valpen - en 200 grams tik födas. Nio valpar! Helt otroligt! Lilla dryga två år gamla Vilda <3

Hon drack vatten och jag bjöd lite mat. Sen blev det en snabb kisi-sväng.

Goldisen Freja var mycket förbryllad då hon inte fick vara i hundrummet men vi tog inga risker. Efterhand som tiden gick märkte man att Vilda mer och mer började beskydda sina valpar och morra lite försiktigt mot mig då jag hjälpte till att placera dem till juvren.

Behöver jag säga att jag natten till Trettondagen knappt sov något alls?

Tack att ni orkat läsa - uppdateringar om denna stora tilldragelse följer!
Stor tacksamhet och ödmjukhet inför livet!

Tävling

Nu ska vi tävla lite :) så som många brukar göra som väntar barn. Det vill säga - NÄR föder Vilda och hur många valpar - är ni riktigt "hurja" så gissar ni på vilka kön det också blir!

Idag är det dag 57!  Nu kör vi!